år människor som är deprimerade och låga.
Vad händer? Jo, jag befinner mig just nu också i den skaran. Skaran av människor som trots att solen lyser inte ser det. Det suger, känner inte igen mig själv.
Allt, precis allt är jobbigt, fysiskt ansträngde och jag vill egentligen inte ens se människor, vilket blir svårt då jag faktiskt bor med tre till.
Är hungrig men mår illa bara av tanken på att äta. Hör inte vad folk säger till mig, svara det jag tror är passande för stunden. Disträ, orkar inte, vill ligga i sängen men så uppför sig ju inte vuxna människor. Vuxna människor går upp, klär på sig, gör i ordning barnen för skolan och packar sina egna saker och går till jobbet.
Jag har inget jobb att gå till så varför ska jag anstränga mig? För att jag måste, men det är ju så jobbigt, jag är så trött, så trött. Inne i kroppen är jag trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar